Inlägg publicerade under kategorin Bibelläsning

Av Ulrika - 19 november 2012 10:00

Jag vet vilka tankar jag har för er, säger HERREN,

nämligen fridens tankar och inte ofärdens för att ge er

en framtid och ett hopp.

Jer 29:11

Ett bibelord i samband med att livet kan kännas

som ett virrvarr. Som jag skrev om i samband

med linjer.

Bibelordet ger mig hopp.

Av Ulrika - 3 juli 2012 17:39

Så mycket fastare står nu det profetiska ordet för oss,
och ni gör rätt i att hålla er till det som till ett ljus som
lyser på en mörk plats, tills dagen gryr och morgonstjärnan
går upp i era hjärtan

2 Pet.1:19

 

Ni gör rätt.

 

Vad var det man gjorde som var rätt?

 

Rätt i att hålla sig fast vid det profetiska ordet.
Vid det som vi kan läsa om i Bibeln. Ord vi hört tänker jag på.
Löften vi fått. Löften du fått. Jag fått. Försök det allra bästa du
kan att hålla fast vid det.

 

 

Av Ulrika - 9 juni 2012 21:24

alltid ny i min hand.

Job 29:20b


Jag läser i Job. Idag var det kapitel 29.

Fastnade för bara ett litet uttryck i vers 20.


Om alltid ny. Visst kan det kanske kännas

ibland som om man mest bara går och "tuggar gammalt, samma".


På sätt och vis hör jag nu att det ju inte alls

behöver vara så dåligt. Är ju bra att upprepa

tänker jag. När vi upprepar bra saker.


Men jag tyckte om ordet ny, tanken ny.

Att varje dag, så mycket man orkar, 

få uppleva nytt, lära sig mer om Gud.

Känna Honom. Det längtar i alla fall jag efter.

Av Ulrika - 30 maj 2012 16:42

Bli kvar i min kärlek. 

Joh.15:9


Av Ulrika - 29 maj 2012 16:18

Han vet vilken väg jag har vandrat,
prövar Han mig, skall jag komma ur prövningen som guld.
11. Min fot har hållit fast vid Hans spår,
jag har följt Hans väg utan att vika av.
12. Hans läppars bud har jag inte övergett,
Hans muns ord är mig en större skatt än mitt dagliga bröd.
Men Han är den ende, vem kan stå Honom emot?
Vad Han vill, det gör Han. Han fullbordar vad Han har beslutat om mig,
och mycket mer av samma slag. Därför bävar jag för Hans ansikte, när jag
tänker på det blir jag rädd för Honom.

Job.23:10-15


Det här är ord från Job. Tycker texten börjar bra.
Om att Job vet om att Gud vet, att Gud känner.


Gud vet om dig. Han känner dig. Gud vet om mig.
Han känner mig. Det är en trygghet.


I vers elva och tolv funderar jag på om det är lite för
mycket berömma sig själv? Vet inte.


Däremot kan det i alla fall få vara en uppmaning till dig och mig tänker jag
- att hålla sig fast hos Gud, gå på Hans väg. Och vad det känns gott att få
tala om Guds ord som dagliga brödet. Det behöver jag bli bättre på,
men vet alldeles säkert att det känns bra när jag har fått ta tiden med
Guds ord. Kanske kan du få känna uppmuntran att ta ett ord varje dag.


Idag lärde jag mig detta... Jag vill, och jag tror att Gud gärna vill uppmuntra
till ett liv tillsammans med Honom. Varje dag.   En gåva.


Men Han är den ende, vem kan stå Honom emot?
Vad Han vill, det gör Han.
Han fullbordar vad Han har beslutat om mig,
och mycket mer av samma slag.

Job.23:13-14


Vers 13 och 14 igen! Det är Job som skriver.
Han gick igenom mycket som var svårt. Förlorade allt
(men fick tillbaka dubbelt läser vi på slutet).


Genom allt visste han ändå. Hade med sig att Gud gör som Han sagt.
Guds ord gäller. Det vill jag gärna ta med mig.


Därför bävar jag för Hans ansikte, när jag tänker på det blir jag rädd för Honom.

Job 23:15

Varför var Job rädd?


Lyssnade du på David Berge igår när han talade om att
vara i Guds hand? Att vi inte behöver vara rädda där. Gud kastar inte ut.


Tänkte Job på att Gud är stor? Att Gud har makt att göra?
Var det därför Job var rädd?


Kanske gör vi ibland felet att ”bara” tala om att Gud är stor och stark?
Glömmer bort att säga att ju Gud också ser det minsta lilla. Ser oss.
Känner till oss. Känner till dig och känner till mig.


Du är sedd av Gud. Älskad.



Av Ulrika - 2 maj 2012 13:14

Under högtiden fanns det bland dem några greker som hade farit upp till Jerusalem för att tillbe.

De kom nu till Filippus, som var från Betsaida i Galileen, och bad honom: "Herre, vi vill se Jesus."

Filippus gick och talade om det för Andreas, och Andreas och Filippus gick och sade det till Jesus.

Joh.12:20-22


Johannes är ett av de ställen jag läser i. Blev lite fascinerad när jag läste kapitel 12 idag.
Kändes som om det var delar i kapitlet som var nya för mig. Tänk att det kan vara så när
man får läsa. Att man får upptäcka nya saker. Du och jag är välkomna till det.


Filippus och den etiopiske hovmannen

En Herrens ängel talade till Filippus: "Gå vid middagstiden ut på vägen
som leder från Jerusalem ner till Gaza. Den ligger öde." Och Filippus stod upp och gick.
Och se, då kom en etiopisk hovman som var eunuck och hade uppsikt över skattkammaren
hos den etiopiska drottningen Kandace. Han hade kommit till Jerusalem för att tillbe
och var nu på väg tillbaka och satt i sin vagn och läste profeten Jesaja.
Då sade Anden till Filippus: "Gå fram till vagnen och håll dig tätt intill den."
Filippus skyndade fram, och när han hörde honom läsa profeten Jesaja frågade han:

"Förstår du vad du läser?" Mannen svarade: "Hur skulle jag kunna det,
om inte någon vägleder mig?" Och han bad Filippus stiga upp och sätta sig bredvid honom.
Skriftstället som han läste var detta:


Liksom ett får som förs bort till att slaktas,

och liksom ett lamm som är tyst inför den som klipper det,

öppnade han inte sin mun. Genom hans förnedring blev hans dom borttagen.

Vem kan räkna hans släkte? Ty hans liv togs bort från jorden.


Hovmannen sade till Filippus: "Jag ber dig, säg mig, vem är det profeten

talar om här, om sig själv eller någon annan?"  Då tog Filippus till orda

och började utifrån detta skriftställe predika evangeliet om Jesus för honom.

När de nu färdades vägen fram, kom de till ett vatten, och hovmannen sade:

"Se, här finns vatten. Vad hindrar att jag blir döpt?" Han befallde att vagnen skulle stanna,

och både Filippus och hovmannen steg ner i vattnet och Filippus döpte honom. När de hade

stigit upp ur vattnet, ryckte Herrens Ande bort Filippus, och hovmannen såg honom inte mer

men fortsatte glad sin resa.  Filippus kom till Asdod och gick omkring och predikade evangeliet

i alla städer, tills han nådde Cesarea.

Apg.8:26-40


Tänkte en del på Filippus idag. Tror det är samma person som det talas om på båda ställena.

Tänkte på växande. Hur Filuppus växte. Hur jag tänker att han vid den första händelsen tog

hjälp av sin vän Andreas. Vad jag önskar att vi alla fick se att vi har vänner runt oss som vi

kan ta hjälp av. Att du har vänner.


En hel del häftigt (eller hur man ska uttrycka det) tycker jag att det är att
grekerna kom till Filippus för att få tag på Jesus. De visste att Filippus hörde
ihop med Jesus.  Önskar mycket att du ska känna någon som hör ihop med Jesus.
Som du kan prata med, även om ju du vet hoppas jag att du kan gå direkt till Jesus.

Sen i Apostlagärningarna. En ängel talade till Filippus. Och han gick! Mitt ut i ödemark.
Dit gick Filippus. Tänk att få leva ett liv likt det. 

Ville gärna ha med det andra tillfället. Det i början. Då när Filippus gick till sin vän.
Känner nog mest att jag är i den situationen kanske. Och på sätt och vis skönt att få läsa om.
Att det inte behöver börja med stora stora steg först. Mer tänka att det skulle finnas möjlighet
till liknande. Ja ett liv med nära relation till Jesus. Så nära att man vågar göra lite tokiga saker
ibland också. Så som det blev för Filuppus när vi läser om honom i Apostlagärningarna.

Länge sen jag skrev här. Flera dagar.   Men tänker på er.  



Av Ulrika - 27 april 2012 15:07

Du kan inte se in i framtiden
 

Så står det i Predikaren 11. I överskriften. 

Jag vet att det är så. Vi kan inte veta vad som ska hända.
Vi kan hoppas. Vi kan önska. Men när man inte ens orkar det?

Så egentligen kanske jag inte ska skriva av vers fyra, men det var
liksom den som stack ut när jag läste. Bloggandet för mig är nyttigt.
Få ge ord på tankar, funderingar. Kanske respons?!   

Den som spejar efter vind får aldrig så, 
den som skådar efter moln får ingenting skörda. 
Pred.11:4


Det där spejandet eller skådandet som vi på nog håller på med
då och då (ofta jag) kanske bara stoppar? Är inte bra för oss.


Försöker vänta till rätta tiden... Då ska jag... Jag kan inte nu tänker vi, men sen. När? 


Kan hända att det jag skrev nu var lite väl uppfordrande. Kräver inte av dig eller mig
att sluta speja eller vänta, men däremot kanske kanske kan vi börja resa oss? Börja pröva? Lite smått.


Läste även i Johannes 11 om Lasarus. Då när de trodde att allt var för sent, ingen ide´-
då hjälpte Jesus. De kunde inte se in i framtiden. Du och jag kan inte veta vad som ska hända.
Men vi kan vara säkra på att Jesus är med. Jesus har koll. Jesus vet om ditt liv.


Ett kort som det nog var snart 12 år sen jag fick. Men jag sparat det.


 



Lotta Svartdahl. TEKST : Før du fikk et navn, før dine øyne åpnet seg, før noen kunne ane hvem du var, ble du formet så fullkomment av en mesterhand, beskyttet i ditt trygge skjulested. Dine hender var så små, dine føtter likeså, i dine øyne en glans ingen så. Gud la i deg en sang som en gave i fra Ham. Et mesterverk ble født inn til vår jord.


Du er et mesterverk, en verdifull skapning Gud har gjort. Han hadde planlagt deg før verdens grunn ble lagt. Jeg er så glad din framtid hviler trygt i Hans hånd. Han elsker deg. Du er et mesterverk.


Når du vokser opp vil jeg at du skal forstå at alt du er, det har du fått fra Gud. Og at evnene i deg skal få blomstre fram, for å glede både mennesker og Gud. Å lære hva er rett og galt, gå bestemt den vei du har valgt, med god samvittighet og fred. Og gleden i fra Ham, må den alltid stråle fram. Du er et mesterverk til ære for din Far.


Du er et mesterverk, en verdifull skapning Gud har gjort. Han hadde planlagt deg før verdens grunn ble lagt. Jeg er så glad din framtid hviler i Hans hånd. Jeg elsker deg. Du er et mesterverk.



Av Ulrika - 25 april 2012 13:04

Den som inte slipar eggen, när järnet blir slött, 
måste bruka mer kraft. Men vishet leder till framgång.

Pred.10:10 


Har du kanske känt trötthet? Att det inte skulle vara ide´?

Gud verkar ju inte vara med eller vara där? Känna sig slö är inte roligt.


Läste i Predikaren idag. Om att slipa eggen.

Nät jag läser egg tänker jag lite på svärd,

står det inte nåt om det i vapenrustningen?   


Tag emot frälsningens hjälm och Andens svärd som är Guds ord.

Ef.6:17


Så att slipa eggen kanske handlar lite om att läsa Guds ord?

Det vill jag gärna uppmuntra dig till. Läsa ordet. Lära ordet.

Behöver det mycket själv.

Presentation

Fråga mig

13 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2024
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards