Ikväll ska jag vara med och förbereda radion lite.

Plocka ut musik och så. Vi har tänkt att prata om hopp.

Du vet väl att det finns hopp för dig?

Sluta aldrig tro. Även den svagaste lilla tro räcker

tänker jag. För vi tror på en stor Gud.

Och Han omsluter dig!

Rosa filt

Ge inte upp

Ja, när man är så trött vill

jag tro på att Gud fyller

med kraft.

Ni ser den underbara ikonen som

Mysing har gjort?! Ser ni hur han

tankar sitt hjärta?

Det tror jag att vi också får göra.

Det underbara är att Gud "håller i slangen"

tror jag.  Han ger oss kraft. Det vill jag tro.

Igår skrev jag om att Guds löften är sanna.

Att de gäller. Våga alltid tro det!

Prövar  att blogga från älskade pappas dator.

Lägga in youtube och så. Verkar som om jag kan.

Regnbåge... Ja, den påminner om att Guds löften står fast.

Tror att det står om just detta någonstans i Bibeln.

Guds löften är alltid, alltid, alltid sanna! 

Gud vet

Läs gärna på en blogg jag hittat.

Gud är med dig - alltid.

Jag håller på att skriva av en liten predikan

jag hade för elva år sedan. Så småningom

kommer den att hamna på hemsidan tänker jag.

Det kanske är lite spännande (nja) att läsa

inledningen.

Det blir halvklart till mulet och på många håll regn

eller regnskurar. 15-20 grader.

Känner du igen det?

Det är något som vi har blivit vana vid att höra när det

gäller väderprognosen i sommar. Det har väl inte direkt

varit vad vi önskat oss.

Visst har du, precis som jag, längtat efter att få höra om

strålande sol och värme? (för elva år sedan hade jag alltså

inte problem med värme)

Längtat efter att få se solen skina från en klarblå himmel,

men det har mest varit ganska mulet.

Ändå är det ju faktiskt så att solen har funnits där hela tiden.

Det är bara det att det har varit lite moln i vägen. Molnen har

skymt sikten för oss så att vi inte kunnat se solen.

Fortsättning kommer... *ler*

Ja, det var det där om plötsligt.
Mysing tyckte det lät dramatiskt,
men jag tänkte nog mer positivt när jag skrev.
Plötsligt kan det där positiva hända tror jag.
Du behöver inte vara rädd.

Jag städade på badrummet.
Särskilt ofta gör jag det inte,
och när jag gör det brukar det gå bra.
Men inte idag. Delfinen gick sönder.
Den tappade sin fena. Så kom bloggen...

Jag kallas ”delfin”. Det är mitt persontecken
på TSS. Eller har varit. Nu är det ”Borås”.

Delfinen gick sönder. ”Jag” gick sönder.
Kanske är det så att du känner dig trasig  också?

Oj, vad dramatiskt det låter... Jag mår bra.
Jag är inte trasig. Men tankarna går till människor
som kanske känner sig trasiga. Mitt hjärta.

Jag vet att Gud känner mycket för dig.
Han älskar dig så mycket. Läs gärna ett brev.

Om du kunde se vad jag serså skulle

du se en vacker diamant,en juvel som

ingen annan är lik.

Hela jag blir varm när den ler.

Om du kunde se vad jag ser
så skulle du se en dyrbar klenod.
Varje spricka och stötta kanter
spelar ingen roll då jag på den ser.

Om du kunde se vad jag ser
skulle du förstå att mitt hjärta bubblar över.
Mitt hjärta är fyllt av kärlek till den
för den kärlek tillbaka till mig ger.

Om du kunde se vad jag ser
skulle den aldrig tvivla på min kärlek.
Den jag ser är obeskrivligt vacker
och det är du mitt barn som jag ser.

Din Gud

Mysing sa att han skulle göra
en delfin i plåt. Men, nej.

Jag tror inte att Gud gör människor
i plåt. Du är inte plåt. Du är en härlig
människa. Underbar och fantastisk.

Ibland kan man känna sig ömtålig.
Bräcklig. Man går lätt sönder.

Men då tror jag att Gud är där och
är runt dig. Du behöver inte vara rädd.

För länge sedan skrev jag om just detta
att möta människor som har skadat sig,
som gått in i väggen. Du är en hjälp där också!

Det blev ovanligt långt nu.
Kanske har du läst hit?!
Kom ihåg att Gud alltid är med dig!