Vila tryggt som ett barn vid mitt bröst
Jag ska ge all min kraft och min tröst
Jag kan känna ditt bultande hjärta
Jag kan höra dess skälvande röst

Jag ska vagga din oro till lugn
Jag kan se att din börda är tung
För dina ögon bär skuggan av sorger
Alltför stora för någon så ung

Låt mig torka din tårade kind
Jag ska stå där vid trygghetens grind
Tills du vågar att åter gå igenom
Tills du ser där din tro blivit blind

Vila tryggt som ett barn vid mitt bröst
Jag ska ge all min kraft och min tröst
Jag kan känna ditt bultande hjärta
Jag kan höra dess skälvande röst

Jag kan höra dess skälvande röst

Skrev till vännen Lina, ja man kan få vänner på nätet, vänner som man

aldrig träffar på riktigt, men ändå vän. Någon som betyder.

Jag skrev till Lina en gång att texten på sången betydde för mig, och skulle nog skriva om den någon gång. Jag lyssnar ofta på den.

Jag ska stå där vid trygghetens grind
Tills du vågar att åter gå igenom

Jag är nog, kanske flera, vid "trygghetens grind". När man har varit hemma en lång tid blir det nästan mer och mer att man stannar. Blir kanske rädd för nytt? Orolig. Jag stannar vid grinden... där är jag trygg.

Tycker om orden, ja jag tror att Gud Han kommer där vid grinden. Gud vet om rädsla och oro. Han tvingar inte ut. Gud går med.

Just att bara erkänna rädsla och oro kan nog vara ett steg på vägen? Erkänna till Gud att man behöver hjälp. Då vill jag tro att Gud är där.