Jag har en skön klocka. Tack vare Mysingen har jag flera klockor. I olika färger. Så man kan matcha. 

Just denna som jag tänker på är vit. Den är skön.

Den drar sig en del. Vet inte riktigt hur länge den legat, en vecka kanske, och då gick den en kvart efter.

Den gjorde mig lite glad. Fick mig att tänka på livet. Hur det lätt kan vara så att vi, att jag, stressar runt. Får för mig att tro att det inte räcker att bara vara. 

Så då påminde klockan mig om det. Eller var det egentligen Gud som genom en vardaglig händelse påminde mig? Att jag är - det räcker. Du är - det räcker. Vi behöver inte stressa runt och försöka hinna med så många saker det bara går. Du är.

Det tänker jag på när jag ser klockan.

Gud, jag vil skjule mig i Dig.

Så det kan ses Du er i mig.

Og för Din nåde takker jag.

Gud, jag vill skjule mig i Dig.

Gud, Du som ved og kender alt.

Du hvert et hår har nöje talt.

Helt som jag er har Du mig valgt.

S, jeg kan skjule mig i Dig.

For Du er stark, nå jeg er svag.

Kun i Di lys bli nat ti dag.

Hvor jeg gir op har Du en vej.

Gud, jeg vil skjule mig i Dig.

Herre i Din retfärdighed 

Har Du dömt mit liv i kärlighed.

Og på korset gik Du i mit sted,

Så jag kan skjule mig i Dig