Ropa till mig på nödens dag, så skall jag rädda dig, och du skall ära mig.

Ps.50:15

Jag väntar på färdtjänsten ganska mycket. 

De vill att jag ska vara där tio minuter innan resa 

och dessutom kan det hända att de är tio minuter sena. 

Så där är tjugo minuter. Så gör jag kanske tre eller fyra 

resor i veckan. Betyder alltså sex till åtta resor när jag åker

fram och tillbaka. Om jag då säger att jag väntar ca en timme

i veckan har jag inte överdrivit. 

Sen vill jag inte räkna mer...

Jag sa till Mysing idag att jag kanske ska börja sticka? 

Undrar hur lång halsduken skulle bli? 

Fast jag kan inte sticka, så det blev inte något alternativ.

Men tanken om att göra något bra under tiden väcktes. 

Visst har det hänt att jag har pratat med Gud under tiden, 

men idag bestämde jag... Jag tog ett aktivt beslut att den här 

timmen inte bara får gå till spillo (prat med goda människor 

räknar jag dock som något gott!). Jag vill börja använda tiden till bön. 

Kanske det ibland handlar om ett medvetet aktivt beslut?

Ett beslut som du och jag tar. Det här vill jag Gud. Det här längtar jag efter. 

Då tror jag på att Gud är där. Jesus är där. Han lyssnar till dig. Jesus följer dig i ett beslut att vilja umgås och prata/be. Du är välkommen! Jag är välkommen!

Bed och ni skall få, sök och ni skall finna, bulta och dörren skall öppnas för er. 

Ty var och en som ber, han får, och den som söker, han finner, och för den som bultar skall dörren öppnas.

Matt.7:7-8

Hemma har vi lampor som blinkar när det ringer. 

På dörren eller i telefon. För väckning blinkar det 

och kudden vibrerar.

Nu hände så att vi skulle få lite nytt och de skulle installera.

De gjorde det idag via ”fjärrstyrning”. Stockholm satt de i tror jag.

Jag var hemma idag när de prövade. Först gjorde de i ordning.

Sen blinkade de hos oss. Det var bara blink. Hade ju underlättat 

om de ringde också. På texttelefonen.

Förstår att det här kan låta långsökt för dig, 

Men jag är liksom sån att små händelser i vardagen kan tala 

till mig på något sätt. Tala och påminna om hur Gud är. Vad 

Han gör. Vad vi gör. Så här har tankarna gått för mig idag.

Tänk att här där signalen kom var Gud (idag var det bara vi). 

De som sände signalen (troligtvis från Stockholm) kan vi tänka 

är du och jag. Då när vi ber till Gud.

Vi såg när signalen kom. Jag är övertygad om att Gud ser och hör

när vi ber. När vi skickar våra signaler till Honom.

Men sen ringde de där ”provarna” inte upp oss. De var liksom

inte tillgängliga. Så att de kunde få veta att vi sett.

Hänger du med?   

Jag tänker att det kanske ofta är så att vi pratar pratar pratar.

Skickar signaler till Gud. Ber om hjälp. Ropar. Viskar.

Men sen... Vi är inte tillgängliga. Förväntar oss inte att Gud ska

svara på bönerna. Att Han vill umgås. Vill lära känna oss.

Jag tror inte på att Gud alltid brukar sättet att överrumpla eller

tvinga sig på oss (visst kan det kanske vara så ibland ändå att Gud överraskar,

men då på ett bra sätt). 

Jag tror däremot på att Gud väntar på oss. Väntar på tillgänglighet.

Väntar på att vi ska tala om för Honom att vi längtar efter Honom.

Så fortsätt gärna skicka signaler till Gud. Gärna. Gud ser dig. Gud hör dig.

Men du... Och mycket jag... Tänk om vi kunde komma och vara tillgängliga?

Vara beredda på att Gud ser och hör. Förväntansfulla. Det känns spännande.

Hann inte blogga idag, men jag är envis.

Innan jag ska sova nu så vill jag lägga in

denna sång som ger hopp. Gud finns där för dig.

Gud hör dig när du ber!

Jag tror på att Jesus finns med mitt i din vardag.

Jag har en mobil. Visst har jag tappat den i golvet 

ett antal gånger. Idag sa den ”slut”. Gick inte att starta den.

Prövade att be några gånger till Jesus. Snälla - jag behöver den.

Fungerade inte först. Sen på eftermiddagen gick det.

Blev så glad. Jippi! Tipsade en vän om att Jesus hjälpt. 

Men Den var inte helt frisk. Hängde sig fortfarande lite.

Så vid ca 17.30 fungerade den helt. 

Tänkte på bön och förbön. Kanske är det så ibland att vi får låta det ta tid. 

Kommer ihåg när Jesus bad för den blinde mannen.

Först såg mannen människor som såg ut som träd.

Då bad Jesus igen. Och det blev bra!

När de kom fram till Betsaida kom man med en blind man till Jesus och bad Honom röra vid mannen och bota honom. Jesus tog då den blinde mannen vid handen och ledde honom ut ur byn och spottade på hans ögon och lade sina händer på honom. Kan du se något nu? frågade Jesus. Mannen såg sig omkring. Ja, sa han, jag ser människor. Men de ser ut som träd, som går omkring! Då lade Jesus sina händer på mannen en gång till. Och då fick han tillbaka synen helt och fullt, och han såg allting klart. Jesus skickade sedan hem honom. Men gå absolut inte in i byn, uppmanade Han honom.

Mark.8:22-26

Jesus är mitt föredöme. Älskar älskar Honom.

Var inte rädd när du inte får ditt svar på en gång.

Tror på att Gud har hört dig från början.

Ibland får man bara vänta lite.

Skulle bara ta en paus från "radioarbetet".

Så skulle jag logga in här, men en liten stund gick det inte.

Men vaddå?!   

Tänkte på Gud och att jag ville påminna dig och mig

att vi alltid kan komma till Gud. Dygnet runt.

På söndag är Leena och jag i radion.

19.30-21 Välkommen att lyssna!

Radio Norrköping.