En anledning till att jag började läsa i Krönikerböckerna

var att jag visste en vers som skulle komma.

Nu är vi där. 2 Krön.16:9. 

Ty HERRENS ögon överfar hela jorden,  för att Han med 

sin kraft skall hjälpa dem som med sina hjärtan ger sig hän åt 

Honom.

Det är ett bibelord som ofta delas, och som jag gärna vill 

dela med dig. Herren har sina ögon över hela jorden (visst 

kan det nog vara svårt att förstå). Herren har sina ögon över

Sverige, över Östergötland, över Norrköping, över dig och 

över mig. Han vill bistå oss med den kraft vi behöver. 

Nu när jag läser kan jag börja tänka på mer. Det handlar

om Asa. Det verkar som om det fanns människor som 

ville strida mot Asa. Lägg nu noga märke till att det här

bara är mina egna tankar och funderingar, kan hända att

jag fattat fel, så ”ta med en nypa salt”.

Asa är som kanske någon annan av oss? Att vi på något

sätt börjar ingå förbund på ett sätt som inte är så bra. Vi 

är rädda och ser ingen annan lösning. 

Jag vet inte vem denne kungen i Aram var, men han 

verkade ha gott inflytande för Asa fick hjälp. Ja det 

kan verka bra med de där olika förbunden, men jag 

funderar… Kanske var det ändå inte rätt sätt att lösa

problemen? Det kan inte vara rätt att sluta upp med 

att förtrösta och lita på Guds hjälp. Ta till annat…

Nej! Mer och mer får vi börja förstå att det är 

tillsammans med Gud vi är starka. Verkar lite 

som om det var det felet Asa gjorde - han slutade

stödja sig på Herren.

Då tog Asa silver och guld ur skattkamrarna i HERRENS 

hus och i kungshuset och sände det till Ben-Hadad, 

kungen i Aram, som bodde i Damaskus, och lät säga:  

"Låt oss ingå förbund, du och jag, liksom det var mellan 

min far och din far. Här sänder jag dig silver och guld. 

Bryt därför ditt förbund med Basha, Israels kung, så att 

han lämnar mig i fred."

2 Krön.16:2-3a

Det var många människor som fick komma med budskap 

till Asa. Tror inte att vi mött Hanani innan. 

Det handlar om tider vi inte alls förstår. Då när de höll

på att kriga med varandra och då som Gud verkade vara

inblandad? Min Gud är aldrig för krig och ondska. 

Däremot kan jag lite se något som kanske skulle kunna

vara ett budskap?

Ja det står till och med ”dåraktigt”. Det är dåraktigt

när vi inte tar tillvara den kraft som Herren har till

oss. Kraften Han är beredd att ge. 

Vid den här tiden kom siaren Hanani till Asa, Juda kung, 

och sade till honom: "Eftersom du stödde dig på kungen 

i Aram och inte stödde dig på HERREN, din Gud, därför 

har den arameiske kungens här sluppit undan din hand. 

Var inte nubierna och libyerna en stor här med vagnar och 

ryttare i mängd? Men därför att du stödde dig på HERREN, 

gav han dem i din hand. Ty HERRENS ögon överfar hela jorden, 

för att han med sin kraft skall hjälpa dem som med sina hjärtan 

ger sig hän åt Honom. I detta har du handlat dåraktigt. 

2 Krön.16:7-9

Jag blir också påmind om att tänka tillbaka på stora

saker som hänt. Då när Gud varit med. Eller det kan

lika väl vara SMÅ saker, men saker då Gud varit med.

Det är dåraktigt att inte stödja på Gud. Den tanken

tar jag med och tanken om att vi så klart vill stödja

oss på Herren - Han som ser oss och som bistår oss,

bistår, hjälper dig.

Oj vad långt… Och jag som hade en funderingsvers till.

Den kommer om en vecka eller kanske på fredag.