Johnny

9 oktober 2011 14:04

Smärtan efter korset är oändligt mycket värre, det handlar om en tid i dödsriket (helvetet)! Därför Svettades Jesus blod inför det som skulle hända. I Luk 22:44 läser vi: ”I sin ångest bad han allt ivrigare, och svetten droppade som blod ner på marken”.

Här har vi några versar ur Psaltaren som talar om djupet av Jesu situation:
”Ps 88:4 Ty min själ är mättad med lidanden, mitt liv har kommit nära dödsriket.
Ps 88:5 Jag räknas bland dem som far ner i hålan, jag är som en man utan livskraft.
Ps 88:6 Jag är övergiven bland de döda, lik de slagna som ligger i graven, dem som du inte längre tänker på, och som inte mer är i dina händer.
Ps 88:7 Du har sänkt mig längst ner i hålan, ner i mörkret ner i djupet.
Ps 88:8 Din vrede ligger tung på mig, alla dina böljors svall låter du gå över mig.
Ps 88:9 Du har drivit mina förtrogna långt bort ifrån mig, du har gjort mig förhatlig för dem, jag ligger fången och kan inte komma ut.
Ps 88:10 Mitt öga förtärs av lidande. HERRE, jag ropar dagligen till dig, jag sträcker mina händer mot dig.
Ps 88:11 Gör du under för de döda, kan skuggorna stiga upp och tacka dig? Sela.
Ps 88:12 Förkunnar man i graven din nåd, i avgrunden din trofasthet?”
Vi förstår väl att något fysiskt lidande aldrig kan sona ett andligt brott. Det kan inte ges någon befrielse i andlig mening om inte någon trädde in i andevärlden och sonade synden, som var ett andligt förfall. Detta förfall betydde att människan utan Guds nåd är synd. inte bara gör synd i så där största allmänhet! Det är därför ingen människa kan klara av att säga sig vara utan synd om vi kan se oss själva som vi är. Någon trädde alltså in i andevärlden och sonade vår synd. (det är detta som beskrivs i Psaltarcitatet ovan.)
Jesu svåraste lidande, som vår ställföreträdare började efter döden i dödsrikets pinorum, som är tillrett åt djävulen och hans ”änglar”. Där betalade han det verkliga priset för vår befrielse. Han gjorde för oss vad vi absolut inte kunde göra för oss själva.
Han tog vårt straff som skulle kunna komma efter döden! Det är klart och sonat!
Detta är vad Jesus egentligen gjorde!

Ulrika

10 oktober 2011 17:59

Tack Johnny för att du skrev och tog tid att skriva. Nej jag kan aldrig förstå vad mycket det var Jesus gjorde för oss. Dig och mig. Det som man själv lite löjligt kanske tycker ät jobbigt det känner Jesus också, och mycket mer ja.
Du skrev om att jag kanske inte håller med det du skrev. Jag kanske är lite dum tänker jag. *rynkar pannan i stora veck* Förstår inte riktigt vad du menar om du skrev något jag skulle reagera mot?
I alla fall... vi är älskade av Jesus. Han vet att vi är människor.
Ta väl hand om dig!

Johnny

9 oktober 2011 18:43

Ulrika,
Jag förstår att du har valt att inte kommentera min kommentar, men varför?
För att vi inte har samma syn på frågan som väcks av din rubrik?
Du behöver inte ta den öppet, min mailadress är joyoln@psicon.se.
Jag tror mig förstå att du inte kan ana hur djupt ner i mörkret Jesu offer var.
Men hör gärna av dig!

Ulrika

10 oktober 2011 11:35

Sanningen Johnny är att jag inte varit hemma i helgen, så jag har inte sett att kommentarer kommit. Såg att du skrivit långt och vill gärna läsa igenom ordentligt. Ta hand om dig!