När Mysingen bakar surdegs-bröd, goda goda limpor får de först ligga under täcke på natten med jäst, mjöl, vatten. Det bubblar och har sig. När vi tittar på handduken, täcket, dagen efter så ser vi en fläck. Ett avtryck.

Tänkte på oss. På människor. Lika människor. Ja just det, lika. Lika värde.

Där med vårat värde kan vi få lämna avtryck. Bara genom att vara tänker jag. Den där lilla början till deg gjorde ju inget speciellt egentligen för att ge avtryck. Kämpade inte. Bara var.

Med den inställningen kan vi kanske också få leva? En längtan att lämna avtryck bara genom att vara? Vara just den man är skapad till. Där är du bäst.

 

Hanna

8 september 2011 19:24

Tycker jag låter som ett otroligt bra sätt att lämna avtryck efter sig på. Så slipper vi gå genom livet och hetsa för att vi inte kommer att lämna något avtryck. För hur vi än gör så kommer vi har funnits och lämnat något efter oss bara genom att vara oss själva :)! Kloka ord. Ha det bra!

http://hannastankar.bloggplatsen.se

Ulrika

9 september 2011 17:21

Tack! Ja bara vara, det behöver vi, jag, lära. Alltid tänka på. Ha det bra du med!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Rättelse: När jag skickar två böcker till dig blir kostnaden 350. En bok 220.    Det finns endast ca sju böcker kvar, så nu är det tid att beställa.    https://www.ulrikalillavattenslangengustavsson.se/lite-godis-en-andaktsbok-fran-mig-till-d...

  Börja med att skicka ett meddelande här, så går vi vidare efter det.    Kram från Ulrika  ...

Är som bekant inte här så ofta.   Jag hade en tid då jag skrev ofta till er, sen kom boken. Information finns på Facebook   Lite godis - en andaktsbok från mig till dig. ...

Hej!   Jag skrev ju en bok. Lite godis - en andaktsbok från mig till dig. En jättefin bok. En bok värd att äga. Har nu under ett halvår sålt den via https://www.litenupplaga.se/ men efter fredag 26/4 kommer den troligen inte finnas där längre.  ...

Idag läste jag en text i Femte Mosebok. Där fick vi läsa om att  Mose inte fick se det utlovade landet. Han fick inte se det som han så länge kämpat för.   Visst känns det ganska sorgligt att läsa texten, men på samma gång beskriver den lite ...