Den där händelsen. Igår.

Då när inte färdtjänsten kom som jag blivit lovad.

Tänkte på fler saker utifrån händelsen.

Nu var det ju absolut inte något tragiskt och hemskt

som hände mig, men kom ändå att fundera på hur man,

hur jag, ställer mig, reagerar när jag möter motgång.

Igår, när jag först fick reda på att bilen inte skulle

komma var tårarna nära att komma. Jag blev lite ledsen.

Man kan ju inte bara kasta runt människor och behandla illa.

Jag kände mig lite ”kastad med”.

Sen byttes det till lite glädje av något slag.

”Jag har haft en bra förmiddag”, sa jag till Mysing.

Tänkte på människor jag fått möta. Kanske, kanske

hade jag fått dela med mig av lite glädje trots motgång?

Lite det här att inte ge upp livet trots att det händer lite

tokiga saker ibland. 

Så två små saker vill jag gärna dela utifrån denna

händelse som var igår. Då när färdtjänsten inte kom. 

Ett Vi har rätt att känna sorg.

Det är inget fel på dig när du blir ledsen.

Människor runt dig kanske inte alls förstår.

Tycker att det är en bagatell. Bara något litet.

Men jag vet en som ser dig. Som förstår dig.

Jesus Han lyssnar på dig. Jesus är intresserad av dig.

Och han skall torka alla tårar från deras ögon.

Döden skall inte finnas mer och ingen sorg och

ingen gråt och ingen plåga. Ty det som förr var är borta." 

Upp.21:4

Kom till mig, alla ni som arbetar och bär

på tunga bördor så skall jag ge er vila. Matt.11:28

Två Du är en helt fantastisk människa.

Och jag önskar, men mest Gud, att du

skulle vara den du är. Att du skulle få

ta till vara det du har. Med det du kan.

Skriva Måla. Sjunga. Vara. Se människor.

Lyssna på människor. Vara helt enkelt.

Vad härligt att se människor som gör trots motgång.

Har till exempel ett alldeles fantastiskt hjärta här hemma.   

Pyssligt och fint. Gjort trots motgångar tänker jag.

Tror bestämt att Gud ser med glädje på när vi gör sådant.

Gör trots motgång. Är trots motgång.

Är medveten om att det blev lite mer än lovligt långt idag,

men om du läst hit ner - underbara du. Glöm inte att du är älskad av Gud.

 

Tina

5 oktober 2010 19:09

Kära vän!
När du skriver blir det aldrig för långt!
Så tänkvärt och bra. Du är en kämpe som gör
mycket för många! Tack för att du finns!
KRAM

Ulrika

5 oktober 2010 21:37

Tack fina du! Vet ju bara hur jag själv är som läsare, klarar liksom inte för långt. Men ibland bara det blir ändå. Det är ändå ingen bok i sikte. Kram!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej!   Jag skrev ju en bok. Lite godis - en andaktsbok från mig till dig. En jättefin bok. En bok värd att äga. Har nu under ett halvår sålt den via https://www.litenupplaga.se/ men efter fredag 26/4 kommer den troligen inte finnas där längre.  ...

Idag läste jag en text i Femte Mosebok. Där fick vi läsa om att  Mose inte fick se det utlovade landet. Han fick inte se det som han så länge kämpat för.   Visst känns det ganska sorgligt att läsa texten, men på samma gång beskriver den lite ...

Ja, jag vet att jag inte skriver här så ofta. Dels beror det ju på  arbetet med boken Lite godis en andaktsbok från mig till dig.    Den har funnits ett tag nu. När april är slut kan den inte köpas via nätet längre. Om du skulle köpa den bör...

Hej ni bästa!   Sist jag var här berättade jag om att texten fanns, men nu började arbetet med att sätta ihop.   Recito hjälpte mig i arbetet och den färdiga boken har funnits ett tag. Nu vill jag gärna visa för er. Kanske finns det någon ...

    Ja den bilden kunde jag ta igår. Den visar på hur många ord jag skrivit.   Nu börjar arbetet med att sätta ihop dem till en bok.   Spännande. Roligt. Nervöst. ...